Behovet att kunna arbeta med skinn och hudar har funnits sedan människan började använda djurens hudar till skor, kläder, redskap och skydd.

Kunskaper om hur man skulle garva och bereda hudar så att råmaterialet bevaras och skyddas från nedbrytning har gått i arv genom årtusenden, och även om vi idag har utvecklat moderna metoder för detta, är principerna i mångt och mycke detsamma.

Skinn och läder är ett fantastiskt material som har oändliga användningsområden. Det är starkt, kan göras både mjukt och hårt, tunt och tjockt det är väldigt formbart, och kan färgas.

Det är ett naturmaterial som ”lever” och andas, alltså det kan släppa igenom både luft och fukt. Om man bara sköter om det lite har läder enormt lång hållbarhet.

Förr fanns det en sadelmakare i varje by, ännu längre tillbaka säkerligen en på varje gård som hade kunskaper att tillverka och laga seldon och annan utrustning i läder. Idag är vi färre, men teknikerna och kunskaperna finns tack och lov kvar.

Att arbeta i läder är att få jobba med ett skapande, levande och utmanande hantverk. Precis som kännetecknar alla hantverk, är detta kunskap som man inte kan läsa sig till, utan man lär sig genom praktiskt arbete. Bara genom att spendera timmar och åter timmar i verkstan lär man sig känslan för materialet och hur det kan användas. Teknikerna finslipas för varje projekt och precis som förr måste kunskaperna få gå i arv från mäster till lärling.

Det finns massor med verktyg speciellt framtagna till läderhantverk, många ser likadana ut idag som för flera hundra år sedan. Förr tillverkade sadelmakaren många av sina verktyg själv, och än idag finns det en del verktyg som man får lova att fixa till själv. Vart eftersom man utvecklas så testar man egna metoder och får nya idéer och egna tekniker, som kan kräva att man tillverkar eget.

Bilderna till vänster visar en verktygsamling från ett över 200 år gammalt sadelmakeri. Dessa är nu bevarande på Buffalo Bills museum i Cody, Wyoming. De skiljer inte mycket från mina verktyg på bilderna nedan!

Basverktyget är Halvmåne-kniven. Den används till många olika moment, men framför allt tillskärningen av läder och skiftning, (uttunning av t.ex. en ände på en rem).

Andra oumbärliga verktyg är kantskärare av olika form och storlekar som används till att runda av kanter och ge arbetet ett mer prydligt utseende. Det blir också bekvämare mot djur och människor med runda kanter än skarpa.

En bra gedigen remskärare att dra långa remmar ur hudarna spar tid och kraft.

För att kunna sy behövs en skärsyl att sticka igenom lädret med och två nålar samt tråd. Ibland behövs en rundsyl att vidga hålen med när man syr bakåt för att fästa tråden.

För sk punsling, det vill säga när man präglar ett mönster i läder, (en typiskt amerikansk tradition,) krävs stämplar, eller punslar, i olika utseende. Man kan naturligtvis göra dem själv genom att slipa till tex en spik, gaffel, eller vad som helst som ger det avtryck i lädret man önskar. Men idag finns stort utbud färdiga punslar att köpa.

Som sadelmakare syr och bygger man det mesta man kan komma på som kan göras i läder. Traditionellt gör en sadelmakare främst utrustning till hästar, såsom sadlar, selar huvudlag och övriga tillbehör som kan tänkas behövas vid ridning och körning.

Men det finns så mycket mer man kan göra med läder!

Väskor, inredningsdetaljer, smycken, skålar, vinkylare, klädsel till bilar och motorcyklar, ja bara fantasin sätter gränser!