2 steg fram och ett år tillbaka

Jag mallar, ritar, planerar och funderar, söker bildinspiration på nätet, i böcker, mäter hästens varje kvadratmillimeter sånär som på skägget på mulen… så  som avslsut går ut och mediterar på en bergstopp, och så är allting på plats i hårdisken.

Ändå blir det sällan som jag tänkte mig, när jag får styra allt själv. Det är lättare att ha en kund med önskemål att följa. Just denna sadel bygger jag för min egen finslipning och övning. Jag vill utvecklas och tar tillfället att testa nya tekniker och idéer. Mitt i alla mina planer börjar projektet skena och sakta med säkert är det sadeln som bestämmer över tid o rum. Låter kanske lite flummigt, kanske är det allt arbetande in på kvällar och nätter och brist på frisk luft som påverkar. Det faktum att jag skulle varit klar med sadeln den sista april, tar den visst ingen som helst hänsyn till. Det hela handlar om sitsen...som var klart och tydligt var inritad som stoppad helsits, sydd på vanligt vis, alltså inte infälld.

Hur som helst, jag fick i alla fall med ytterligare en mäktig kamp påmonterat sits-lädret, och med tanke på att denna hud var extremt tjock, den tuffaste sitsen jag någonsin våtformat, så blev det riktigt bra i slutändan.

När allt väl var på plats och jag låg utmattat på slagfältet i vag tröst att jag vunnit, kom en spirande tanke krypande oombedd; ”kanske man skulle göra en infälld helstoppad sits ändå…det är ju nåt jag inte provat?!” Suck, en del av kampen var då onödig, då jag kunnat skära ut i bakvalvet en del från början, och få allt underlättat något.

Men, en bra ide är ändå en bra ide..eller var det kanske bara trubbel… Man får välja själv efter tycke och smak.

Jag har en förmåga att alltid utan att det är meningen, hitta den mest utmanande lösningen och ju mindre jag kan desto mer sporrad blir jag att lära mig. Genvägar är inget för mig, den läxan lärde jag mig nånstans i skogarna mellan sälen och rättvik, till häst i farlig terräng, ett beslut att med milda kunskaper i orientering, gena.. Slutade med en skadat häst, en utebliven lunch, blöta skor och tunga sinnen, och en dags-etapp som sträckte sig till 12 timmar istället för de inplanerade ca 6.

Ja fast det var kanske beside the point här.. Åter till sadeln, beslutet var taget, infälld helstoppad, blir riktigt svårt nytt och spännande, tids-pressen fick helt enkelt ta snabbtåget till nån annan.

Nu en vecka senare är nästan allt klart, hade hunnit klart om inte stopp i olje –leveransen slog till. Måste olja vissa delar innan andra kan slutmonteras, ingen olja ingen sadel. Hjälper inte byta till blyfri diesel här inte..

Så nu sista dagarna har jag istället punslat stigläder, fixat fendrar, kantputsat, monterat skirten och lite andra små "oväsentliga" detaljer… Sen tog jag helg, en söndag, eller iallafall en halv, utan läder i sikte.

Underbart faktiskt, tills jag kom på en bortglömd back-jockey som ligger inlindad blöt i plast under min skrivbordsunderlägg, i väntan på rätta fuktighets-statusen för punsling. Vilket nog inföll i fredags…men så går det när man gömmer sig. Hade helt glömt av de låg där. Blir spännande att se på måndag om de är gröna av mögel och skuttar iväg av sig själva när jag öppnar påsen…

Mot nya steg, i valfri riktning!